More pictures from the Lares Trek

Tidig morgon 

Soluppgång

Våra håriga vänner

Camp andra dagen

Machu Picchu

Vi kom till Aguas Calientes på kvällen. Platsen är känd för sina varma källor, där av namnet. Agua-vatten Calor-varmt. Det yrde av folk. Högvis med turister som alla har samma mål. Aguas Calientes är den by som ligger närmast Machu Picchu och alla bussar går härifrån. Trånga gränder där restauranger och backpacker hostel ligger rad på rad. Tydligen var det fest hela nätterna här pluss att många vill se soluppgången på Machu Picchu och måste då gå upp vid 02:00 tiden på natten.
Det var härligt att få sova i en säng och få en varm dusch på hotellet. En Cusqena öl för att fira vandringen blev det också. Men vi bestämde oss för att mötas kl04:00 i receptionen, ingen sovmorgon alltså.
Dagen D, vi skulle äntligen få uppleva den bortglömda Inkastaden på nära håll. Vi möttes av regn,dimma och mer regn. Bussen tog 25minuter och när vi kom fram var vi en av de första grupperna på plats. Guiden tog med oss upp till en utsiktsplats, eftersom vi nu var ca 1500 meter lägre än vi varit på flera dagar hade vi ett bra tempo upp trapporna:) det kändes bra. Väl uppe fick vi vänta en stund innan dimman lättade och Vayna Picchu visade sig. Ett grönt fantasi landskap kom fram ur dimman och regnet. Molnen slingrade sig runt bergen och dalarna. Det kan bara beskrivas som att det var här de fick inspiration till Avatar filmen. Efter alla fotoshoots gick vi med guiden i 3-4 timmar. Han berättade levande historier om den heliga staden och allt som hörde till. Cheo kan otroligt mycket och tack vare han har vi fått med oss så mycket mer av upplevelsen.

Last day walking....

Vaknade upp innan tuppen! Natten var inte så kall som vi hade blivit varnade för. Med dubbla sovsäckar var det nästan lite svettigt. Campen ligger på 4200m.ö.h. Efter en kopp Cocate fick vi pannkakor till frukost. Kvällen innan satt vi uppe lite längre och pratade. Det visade sig att några hade åkt Gjendebåtene i sommar och kände kaptenen Kåre. Världen är liten. Där sitter vi i Anderna och plötsligt visar det sig att vi har gemensamma bekanta. Vi var en grupp ifrån hela världen Fiji,Australien,Japan,Canada etc.
Efter frukost gick vi i rask marsch ner många hundra höjdmeter. Vegetationen ökade, det har varit överraskande mycket träd och buskar så högt upp. Men nu kom vi ner bland höga stora träd, trollaktiga stammar som böjde sig i alla rättningar. Under vandringen har jag fått en känsla av att jag befinner mig i en saga. Dimman hänger i luften runt bergen, de gröna dalarna och bergsformationerna ser ut som i filmen Avatar. Obeskrivligt!
När jag kommer hem kommer jag lägga ut de bilder jag tagit med kameran.
När vi kom fram var det stora leenden på alla och vi kände oss mer sammansvetsade än någonsin. En natt på hotell i Aguas Calientes väntade på oss.

Lares trek v.s Inkaleden

Den Inka leden vi hör mest om är den som går hela vägen till Machu Picchu. Nu är det inte den enda Inkaleden som finns. Inka folket gjorde många vägar mellan tempel och byar. Nackdelar med att gå den kända leden har visat sig vara ganska många. Alla i vår grupp var på utkik efter en unik och spännande upplevelse. Vi mötte inte andra turister på flera dagar och mötet med lokalbefolkningen uppe i bergen var genuin. När vi spelade fotboll med kidsen och när vi gav cocablad till den gamla mannen som säkert var 10000 år gammal. Är saker du tar med dig vidare. Två stycken i vår grupp gick den kända Inkaleden. De hade gått i kö och när de skulle campa på kvällen var det ca 200stk i varje campläger. Det är heller inte lov att ta med djur att bära packningen. Vilket gör att den är begränsad till 6kg pr.person inkl sovsäck och liggunderlag som väger 3kg om man hyr det på plats. Vi hade hästar och alpackor som bar åt oss. Det var väldigt bra eftersom vi kunde ta med dubbla liggunderlag och de varmaste kläderna.
Vårt Crew bestod av guiderna Cheo och Edith, två kockar och fyra "häst gubbar". Otroligt vilket jobb de gjorde. Alltid glada och uppe före tuppen. De sprang med hästar och alpackor förbi oss till campen när vi gick och flåsade som mest. Maten var helt fantastisk och gjord på lokala råvaror. Vi gav bort alla cocablad vi hade kvar till crewet och jag gav bort min tjockaste fleecejacka till Edith som var guide.

In Peru...

Vi har ätit mycket och gott här i Peru. Allt ifrån gatukök till lyxrestauranger har vi testat. Magen är åt h**** men det går väll över får vi hoppas. Det har inte blivit några mängder med alkohol men Pisco har vi i allafall testat:) det är väll deras national dryck kan man säga. Standarden på tåg och bussar varierar ifrån obefintlig till lyxig. Tåget till Macuh picchu var jätte fint med gratis servering och sköna stolar. Marsvin var jag kaxig och sa att jag skulle äta här i Peru. Men när Grejen kom på bordet vände det sig i magen, jag fixade det inte. Men de som åt det gillade det. :)

Huacahuasi Passet

Första natten avklarad. Jag sov max ett par timmar. Tältet låg i en liten nedförsbacke och gjorde att jag gled ner hela tiden och var tvungen att åla mig upp igen. Det var inte så kallt som vi hade förväntat men jag använde min egna sommarsovsäck i den hyrda sovsäcken.
Frukost blev serverat vid 7 tiden och kocken dukade upp med cocate,varm gröt och grönsaksomelett. Inga problem att vara på tält tur då;) Under natten hade alpackorna gjort oss sällskap i lägret så det blev en liten fotograferings stund med dem innan vi startade dagens etapp. Bröstfickan fick namnet Cocafickan efter en stund. Vi sov på 3841m.ö.h och hade en stigning på ca 1000 meter idag. Beräknad tid var 7 timmar. Vi passerade ett par fjälllandsbyar med barn som ville ha bröd. Det mesta av brödet hade vi redan givit bort så vi började att ge bort kex,nötter,frukt och annat som vi hade med som proviant i ryggsäcken. Brantare det blev mer flåsade vi, psyket fick träna sig. Ryggsäcken som jag trodde skulle bli ett problem för mig märkte jag inte. Full fokus på andning, dricka regelbundet med vatten och tugga coca. Innan lunch kämpade vi oss upp till det som blev den högsta punkten på vandringen. Vägen upp den sista biten gick jag 20 steg och paus,20 steg och paus. På toppen satt Cheo och spelade flöjt, magisk känsla. Du såg Andesfjällen och ett litet fjällvatten. De högsta bergen låg det snö på. En och en tog sig upp till toppen och när alla hade fått hämta andan tog vi ett gruppfoto gjorde High - five och gick vidare till lunchplatsen. Då kom äntligen solen och vi kunde ligga lite på det hårda pampasgräaet och vila. Vilken känsla!
Campen för natten låg på 4200m.öh och vi hade blivit varnade för att det skulle bli en kall natt. När vi kom ner i dalen där hästarna stod och betade var det ny energi i kroppen. Det var många som inte trodde att de skulle klara av etappen men här var vi nu. Flera hade problem med magen och vi blev gott känt med alla som var med. Toalettpapper byttes ut mot våtservetter och alla magtabletter som går att få tag i prövades:) Som sagt alla lärde känna varandra väl på den här resan ...hehe!
Natten kom och jag var nog en av de som klarade att sova hyfsat bra. KP hade sin värsta natt med lite sömn.

So many stories...

Cheo, vår guide är en man med många historier. Han berättade bland annat om tjurfäktningen här i Peru. Det var en av de traditionerna som spanjorerna tog med sig hit. Uppe i Anderna lever Condoren, vad har den med tjurfäktning att göra?
Det är nämligen inte så vanligt längre att man ser de gigantiska fåglarna.
På några tjurfäktningsarenor band de de fast Condoren på tjuren. Condoren biter och river tjuren för att komma loss och tjuren blir så klart helt vild. Matadoren avslutar tjuren men Condoren släpptes fri efteråt. Saken är den att Condoren blev rädd och traumatiserad. Den flög iväg och kom inte tillbaka igen.
En annan sak han berättade om var om de som föddes med harmynt,läppspalt. Tron är stor bland de som bor uppe i fjällen. De barn som föds med harmynt anses som heliga och de måste gå med en slags stickad ansiktsmask. När de blir gamla nog(runt16år) skickas de i väg upp i bergen för att leva där och komma närmare sin Gud. Det slutar med att de fryser till döds där uppe på fjälltopparna. Det har bevisats med de kvarlevor man har hittat.

Lares trek dag 1

Efter natten i Ollantaytambo med duntäcken och för lite varmvatten begav vi oss mot startpunkten av vandringen. Dagen före besökte vi också Platerra foundation som är ett projekt startat av G Adventures. De hjälper de lokala att bygga bland annat skolor och lokaler där kvinnorna kan väva och sticka inomhus. När de startade projektet hade de givit pengar direkt till de lokala men det gick inte som planerat. Istället för att köpa mat och planera för framtiden hade någon stuckit till Cusco och köpt en bil. Vilket är totalt bortkastat om du bor på en sådan här plats. Inga vägar att köra på :)) Det hade slutat med att bilen fungerade som hön och hundhus stående mitt ute i majsåkern.
På väg mot Lares Campen stannade vi till i Calca för att hamstra Cocablad mot höjdsjukan. Vi köpte fem påsar för att vara på den säkra sidan. Lol. Här fick vi också inhandla påsar med bröd. Det fick vi nämligen veta av vår kära guide stod högt i kurs hos barnen uppe i fjällområdena vi skulle passera. De ville inte att barnen skulle lära sig att tigga pengar av turister. Quechua folket som bor uppe i fjällen odlar mest majs och potatis vilket gör att bröd är sällsynt. Barnen älskade det, de kom springande från alla håll när de såg vi delade ut bröd. Helt otroligt, det sätter saker i perspektiv.
När vi kom fram till Lares campen fick vi lunch och började sedan vår vandring. Det regnade men vädret lättade efter en stund. Alla var ivriga trots att höjden redan gjorde sig till känna för några i gruppen. Cocablad påsarna öppnades och vi tuggade som aldrig förr. Lägerplatsen nådde vi på eftermiddagen och crewet hade satt upp våra tält. Kocken lagade en super. middag till oss och efter middagen gick de flesta och la sig. Oroliga och spända inför nästa dag då vi skulle passera över 4000 m.ö.h.

Cusco and Sacred Valley of the Inkas

På flyget till Cusco var vi väldigt spända på hur vi skulle klara av höjdsjukan. När vi landade köpte vi varsin syre shot. Vi fick en guidad tur av staden och huvudvärken kom direkt. Försökte lindra den med vatten och coca te men icke. Jag låg vaken hela natten svårt att andas och spydde. Det blev en låååång natt:( men nästa morgon var jag bättre. Idag övernattar vi på ett hotell i Ollantaytambo. Ollantayambo är den sista staden där de lever efter gamla traditioner. små gator och de som bor här har sina folkdräkter på sig. I morgon startar vi vandringen. Dagen idag har bestått av guidad tur i Sacred Valley. Allt är jätte spännande och det är otroligt mycket att se och uppleva.

Cusco i morgon

Nu har vi träffat de andra vi ska vandra tillsammans med. Det är totalt 8 norrmän och jag, plus två par ifrån Canada. KP har åkt på en matförgiftning så vi är inte säkra på hur det blir för honom i morgon dessvärre. Vi får avvakta och se om han blir bättre. Cusco ligger på 3380 m.ö.h så morgon dagen går åt till att se sig om och vänja sig till höjden. Onsdag åker vi till Ollantaytambo och startar vår vandring på torsdag. Hoppas att KP har frisknat till då.
Har börjat på en ny serie böcker, Eragon är den första boken :) härligt att vara på semester och ha tid till att läsa. Har skrivit en hög med vykort men jag hittar inga frimärken eller postkontor! Typiskt!

Sandboarding

Rafael och Sandra tog oss med ut på sanddynerna i morse. Söder om Lima ca en timme med bil. Rafael hade med sandboard och gamla snowboards till oss. Efter en kort instruktion fick vi åka så mycket vi orkade. Ingen lift i sikte så det var bara att bita ihop och gå med snowboardskorna upp igen i den lösa sanden. Den största skillnaden ifrån snowboard var att man ska luta sig bakåt och inte framåt när man kör ner. Efter varje tur vaxade vi med stearin. Sanden fastnade överallt! Men det var riktigt kul. Lite frustrerande i början eftersom vi är vana med att tänka snowboard! Det vill säga använda den bakersta foten att styra med och hålla en annan position på brädan. Rafael och Sandra var jätte snälla och jag vill absolut rekommendera att boka sandboarding med dem. Vi betalade 150 pen pr person för hämtning på hotellet, instruktion,utrustning och dricka. Det är ca 350kr! Vi åkte kl9 och var tillbaka på hotellet vid 14-15 tiden.