Isfiske och silver

Isfiskartävling på Miron. Här var det full rulle hela lördagen med stora och små isfiskare. Tävling i kastspö för barnen med indelning i från 0-5 år 6-12 år osv. Tyckte det var roligt att yngsta åldersgruppen var från 0-5 år. Det var en liten tjej på 5 år som vann sin grupp. 

Våffeljärnet gick varmt. Här kunde man köpa sig lapskaus och lotter till lotteriet. Högsta vinsten i lotteriet var presentkort på Coop för 16.000kr. 

Andra vinster som cd med joik och renkött blev också utlottat.Vi vann desvärre ingenting den här gången. 

Största fisken var en gädda på över 700g och den minsta fisken var en abborre på 80g. 

Våfflorna var nästan lika goda som hos Turid på Valdreflye.

Kiosken. Väldigt rimligt när våfflorna kostar 20kr



Tävlingar och lek för barnen under dagen. 

Isaks brorsbarn körde oss till Juhl silversmed. En stor byggnad med lång historia. De startade 1959 här i Kautokeino. Och de var de första som lagade silversmycken i Finnmark. Otroliga kreationer. Vi fick en liten gidad tur och historien berättad av en tjej som jobbade där. Väl värt ett besök om man är i närheten.

Smycken till koftan eller ponchon.

På 70-talet blev konstnärerna inspirerade av Indien och östen. De runtresande samerna har mycket gemensamt med de nomader som bor i Afganistan bland annat.

Det var mycket mer än smycket att se på. Och utanför Juhls träffade vi en same som hette Jostein. Han var musiker,sjöman och all-konstnär. Han bjöd på kokkaffe och trevligt sällskap. Han kunde berätta att det var väldigt få turistbussar här nu. Efter de la om vägen blev det inte något naturligt stopp för de som körde runt med turister.

Ingen fredagstaco i Finnmark

I mellan varje måltid äter vintorkat renkött. Här dtår Isak och skär upp mer. Så att vi har något att äta på innan middagen.



Kockarna i köket. Kokt renkam med potatis,morötter och löksås

Tadaaa… Bon apetitt

Varm buljong ska njutas under middagen. Det är alltså buljongen som blir kvar i grytan när man kokt renen. Man bara tillför lite extra salt och häller upp i tillbringare. Kan lova att jag  blev mätt.

Efter middagen skulle vi i väg på en hemma fest. Jag hade inte riktig packat för att åka på fest. Men Isak hsr allt. Jag fick låna den här fina poncho som han hade sytt. Och inte bara det! Han satte fast en stor risku som dekoration. Den är handgjort i rent silver och jag vågade inte fråga vad den kostade.

Men i dag var vi på besök i en silversmeden Juhl. Här fanns dey risku i samma storlek som kostade 10-18.000kr

Klar för fest!

På resa till Kautokeino

Vi körde från Beitostølen till Gardemoen klockan 04:30 om morgonen. Isak hämtade upp oss på flygplatsen i Alta 11:30. Det tog ca 1timmr 40 minuter att flyga till Alta från Gardemoen. Flera passagerare på flyget hade på sig skidkläder och pjäxor ombord på flyget. Då är man redo för en skidtur.

I mellan Alra och Kautakeino stoppade vi på Fjellstuen Suolovuopmi. Värdinnan Maj-Lis Marita Klingen driver fjellstuen. Det liknar på de fjellstuer vi har nära Beitostølen. Vi köpte glass och kom i prat med två damer som skulle på skidtävling. De berättade att man kunde välja på att åka skidor eller spark. Det är ett årligt evenemang med bara tjejer. Silkerennet är 15 kilometer.

 Det var mest för skoj skull och berättade, de vi pratade med. När de kom i mål var det bad i badtunna och festmiddag efteråt. 

15 km med spark verkar ganska långt, men det skulle enligt damerna vara ett svagt hällande spår nedför Iešjohka från Čoavddatmohkki til Jergul Astu.

Isak och Wiggo utanför Suolovuopmi

Utsikten över älven i från Isaks hus i Goldin.

Han har en stor enplans villa. De närmsta grannarna är hans systrar. Scooterspår över älven och i alla riktningar . I älven finns det både abborre,gädda och andra arter. Ripspår och harspår på kryss och tvärs. 

Ett anex utanför huset. På alla husväggar hänger det renskinn på tork. De ska säljas på Beitostølen i sommar.

Promenad i scooterspåret längs med älven.

Isaks hus från älven.