Jaktsäsongen 2026

​Gick från jobbet efter lunch och tog med Bill ut. Det blev en fin eftermiddag med färgsprakande färger. Ingen hare i sikte, men en del harskit. Det ser lovande ut. Några fågeljägare såg jag. Och mötte två andra par som frågade om jag jagade ripa. Bill ser kanske ut som en ripdräpare… eller kanske jag gör det. 

Oavsett ca 2 mil på Bill och en mil på mig. 

Haugseter

Fredag kväll åkte vi in till Haugseter. Fantastiskt firande av min födelsedag. Har aldrig varit ledig mellan vecka 7 och 8 förut. 

Bellman var klar för harjakt och bössan laddad. Han jagade på lördag morgon men jag såg inte till haren. Otroligt lite snö. 

Wiggo satte ut isfiske på Vinstern. 

Bellman spnar efter haren.

Haugseter! Några år har vi kört scooter upp på verandan. Det är svårt att tänka sig. 


Vinster och Karoline leker på loftet i Trollstogo

Isen var tjock och allt frös om på natten. Men i näst sista hålet fick vi en fin öring.

Lunchen bärgad.

Lördag kväll var det final i Melodi Grand Prix, Bobysocks kom 3a och Kyle Alessandro vann. 

Posten…

Bellman fick en lång jakt söndagmorgon, skalle. Ekade. Fantastiskt 

Hare - dubbelt upp

En mycket dimmig morgon åkte vi (wiggo och båda hundarna) upp till Vinstern. Vi släppte varsin hund med ca 3 km avstånd. 

Dimman låg tjock och det var svårt att köra in. Men det lättade närmare sjön vi kom. 

Jag fällde en stoe vit hare för Bellman.

Och Bill hittade en lite mindre hare, som Wiggo fällde. Bara några minuter innan min hare. Vällyckad morgon för oss alla. Wiggo såg haren fem gånger innan han fällde den. 

Bellman blir helt tokig, så det är inte så lätt att ta kort och hålla hare samtidigt.

Bills hare….

Lite senare på dagen får vi medelande i från Nelia. Hon har hittat har-rester i från jakten !



Kanske det blir en framtida harjägare? 

Söndag - Jaktdag

Snön kom i helgen! Haren har nog inte blivit vit än. Men jag och Bill åkte upp till Jotunheimsveien. Släpte 07:25 och han fick upp en hare 07:45.

Det blev inget långt drev den här dagen. Den lilla haren sprang under en stuga. 

Spännande med nysnö. 

Det blåste och snöade. Tände en brasa för att hålla värmen. Jaktkläderna från chevalier är guld värda. De blir ganska klumpiga men väldigt varma.

Solen kom och gick bakom molnen. 

Finate eldplatsen hittade jag.

En oförglömlig Jaktprovsdag

En oförglömlig Jaktprovsdag

Natten före jaktprovet fick jag inte sova en enda timme. Pappa var sjuk och hostade hela natten, och Wiggo hade tagit soffan för att inte väcka mig – även han sjuk. Bellman och jag kämpade om platsen i dubbelsängen, medan Bill sov fridfullt i sin hundkorg, ovetande om att det var jaktprovsdag.

Klockan ringde 04:45, och det var bara att hoppa ur sängen, koka kaffe och laga frukost. Bill sov fortfarande, men Bellman började pipa när han förstod att vi skulle på jakt. Jag släppte ut Bellman i trädgården, och han vägrade komma in igen. Han satt ute vid bilen i mörkret medan jag gjorde klart det sista. Jag blev tvungen att springa efter Bellman i trädgården för att få in honom i huset – han skulle ju inte med på jaktprovet idag. Det var Bill som skulle med. Bellman, sur som en citron, skickade iskalla blickar på mig när jag stängde ytterdörren.

Jag skulle möta domaren Vidar klockan 07:00 vid en bäck, ungefär 1 timme och 10 minuters bilresa från Beitostølen, långt uppe i fjällen nära Etnedal. Det var kolsvart och lite regn i luften. Jag var nervös för att köra vilse på de smala grusvägarna, men med hjälp av GPS kom jag fram till mötesplatsen.

Vidar kom efter ett par minuter, och nervositeten släppte lite när jag träffade honom. Han var både lugn och förstående. Han förklarade noggrant vart vi skulle och hur dagen skulle se ut. Men det var klart att det var Bill som skulle visa vad han gick för.

Jag hade packat en tung ryggsäck, eftersom jag inte visste hur länge vi skulle vara ute. Man är ute minst 6 timmar och max 8. Jag hade med både kaffe, vatten och mat. Stolryggsäckar är inte gjorda för tjejryggar – de är klumpiga och väldigt obekväma att bära.

Klockan 07:45 släppte vi Bill, och han fick upp spåret 08:05. Klockan 08:30 fick han haren på benen, och losen ekade genom skogen. Jag såg haren i några sekunder innan Bill fick upp spåret. Jag blev helt varm i kroppen – det är så spännande! Bills los har utvecklats så mycket sedan förra året, och det är otroligt roligt att se. Han drev väldigt bra, men klockan 10:24 fick vi ett tapp på 54 minuter, vilket är inom regelboken. När han sedan fick upp haren igen, drev han till full tid, alltså 120 minuter. Det var en fantastisk känsla, då det betyder 1:a pris och att vi kan ställa upp i elitklass.

Förra året fick han 1:a pris i öppen klass, men på snö. Efter det kallade jag in Bill från över 950 meter. (Tack mamma för att du lärde mig att busvissla när jag var liten). Bill kom, och vi kopplade för att släppa på en annan plats. Han hade inte full los när jag kallade in honom, men nästan. Jag var otroligt stolt.

Klockan 13:15 gick han på spår och fick upp spåret 14:17. Han drev en stund, och jag kallade in honom igen på ca 350 meter. Vi kopplade klockan 14:43.

Efter en lång dag med många trevliga naturupplevelser och samtal med domaren, lärde jag mig mycket om allt från hundavel till Skareprett. Vi hade fantastiska väderförhållanden hela dagen – lite duggregn, höstfärger, stilla tjärn, och inga bärplockare, älgjägare eller vandrare som störde oss.

Jag förstår inte varför inte fler testar harjakt. Bara det att se hunden jobba för dig och följa dig är som att vara ett lag som försöker hitta var haren sitter. Det är spännande, vackert och underbart.

När vi gick till bilen var jag trött, och Bill var sliten men glad. Jag vill gärna tacka domaren Vidar Hagen för att han förklarade mer om hur man dömer, vad som förväntas och hur olika hundar beter sig i skogen. Mycket lärdom att ta med sig vidare.

Bill blev föreslagen till 1:a pris,drevdjur hare, med 120 minuter los och 199 egenskapspoäng. Det är väldigt höga poäng, speciellt för oss som är nybörjare på jaktprov. Det är lite annorlunda att ha med någon som ska döma hunden och de val du gör, än när man är ute på jakt själv. Men det ska vara som en “vanlig” jaktdag, även om det inte riktigt blir det.

Tack till domare Vidar Hagen för en lärorik och minnesvärd dag. 

 

Bellmans tur i dag

Bellman har haft en del sjukdom och ont det sista året. I dag fick han sitt andra släpp för säsongen. Pappa tog med honom in i fjället. Som vanligt fick han en hare på benen med en gång! 

GPS Bellman snurrade runt gott i dag. 

Fantastiskt fin soluppgång vid Vinstern 

Pappa står klar! 

Vi mötte några älgjägare som fick se Bellman jaga.

Söndagsjakt

Jag, pappa och Bill åkte till fjället. Det blåste kallt och vi hade packat mycket kläder och ved för dagen.

07:15 släpte vi Bill lös. Han fick slag med en gång och tre minuter senare avslutade vi jakten. Bill hade fått spåret av en harunge. Inte vårt stoltaste ögonblick, men sådan händer. Han blev iallafall väldigt ivrig och stolt. 

Men vi fick ta haren och fick honom ut på nytt sök ganska snart.

Nytt upptag kl. 09:05 men tappade bort den i grusvägen. Troligen sprang den in under en stuga.

Lite snö kom det och vinden var stark. Vi sökte lä vid en ladugård och drack kaffe, innan vi kallade in Bill och bytte plats.

Han är väldigt duktig på inkallning.

Vi släpper på nytt, högt upp i fjället och där ligger isen på vattenpölar och snö i stigarna.

Inget mer upptag, såg en annan jägare ute på fågeljakt 

Bill reagerade inte på fågelhunden, vilket var bra. Men vi packade i hop och åkte hem.

Det blev ca 2 mil för Bill i dag, nya tag i morgon.

Bill kom på inkallning direkt

Årets första mini-hopp

Trött vovve.

Kort morgonträning

En kort och tidig jaktmorgon med Bill i dag. Bellman var väldigt missförnöjd när vi åkte. Han fick hålla till godo med en promenad.

Jag och Bill åkte upp i fjället och släppte vid 0645 tiden. Klockan 07:07 var det upptag. Men det varade inte så länge innan det blev tap vid ett staket. Många staket gör det lite besvärligt.

Men vi hade några fina timmar. Sedan blev det ett kort besök hos Isak i Samecampen och direkt till kontoret.

Vinstern

Bill på sök

Vilar på kontoret.  Fick inte tid att byta om 😅😂

15 september- jaktstart i statsallmänningen

Första dagen med Bellman lös. Ett litet test efter diskbråck i sommar. 

Tog med honom till en plats utan höga berg, för säkerhets skull. Tvångskopplad efter 1,5 timme. Han var inte glad, men fick ett grisöra som tröst.

Soluppgången över Vinstervann 

Kl.06:15 började solen gå upp.

Så glad att Bellman klarade springa en mil i dag. 

Väl hemma!

 Nu har det gått några timmar sedan han sprang och han ser inte halt ut. Tänk om det går bra nu. 🤞🏻 I sommar hade jag inget hopp om att han kunde jaga i höst. Men vi skyndar långsamt 🐶🥰.

1 september jakt

Pappa kom hit till Beitostølen i går. Jakten börjar först den 10e här i privat terräng och sedan den 15 september i statsallmänningen.

Men vi tog med Bill ut i morse till vårat träningsområde. Klockan 06:00 släpte vi honom och han fick upp den första haren 09:05! Tog lite längre tid i dag. Men under dagen plockade vi hjortron och njöt solen i mellan Bills upptag

Han tog upp hare två gånger

 Vi kom tillbaka till bilen vid 12 och då hade

Bill jobbat på i över två mil. Vi såg oss nöjda med det

Raka vägen hem, där pappa värmde upp våffeljärnet och jag kokade sylt av hjortronen. Fin dag.

Nu är det tusen grader varmt ute. Båda hundarna sover.

Bellman fick vara hemma i dag också. Det är nu tre veckor sedan han hade ont. Så vi kryssar fingrarna att han är på bättringsvägen .

Hjortronen är störst och finast i skogen

Här fick Bill upp hare nr 2 i dag

Bellmans favorit… efter pannkakor och abborre så klart. Och kanske efter renkött också..

Bill vilar

Solrosor från Näs! Underbara

Grädde på (moset) nykokad hjortronsylt