Men på vägen fick vi syn på en hare. Eric började att yla och skrika som en galning.
Och han blev ännu mer desperat när han inte kom någonstans eftersom det var för mycket snö.
Efter en stund kom upp på vägen igen ;) och haren fick skutta i väg själv.
Tack och lov att jag hade honom i bältet runt magen.
Än så länge är jag starkare än han ;)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Hej skriv gärna några rader till mig.
Det är så trevligt att få en lite hälsning