fredag 17 maj 2024

Kaptein Bill av Maurvangen

Utställning i Kongsvinger 5 maj. Bill var inte imponerad av de andra hundarna. Han morrade lite om de skickade en kall blick åt hans håll. Wiggo sprang med Bill i ringen. Domaren var nöjd och av 7 dunkerstövare vann Bill sin ras. Best i ras, CK och CERT. ”Bara”två CERT till norsk utställnings champion.

 
På pallen med priser och rosetter.

Så var det utställning igen den 10 maj i Arvikas Folketspark. Bill var den enda i sin ras.
Och ställde upp som hund nummer 1, klockan 09.00 på morgonen. Det var fort gjort, när domaren dömde ett very good. Inte vad vi hade hoppats på, men så är det. Vi skippade fikat på plats och åkte in till Arvika. Espresso house är väldigt hundvänlig, centralt på Arvika torg. Här blev det god fika och miljöträning.
Människor,hundar,bilar,fåglar. Mycket att titta på i staden.






tisdag 14 maj 2024

Årjäng

Maj kom fort och jag åkte till Årjäng.  6 maj satte vi potatis i Näs och den 12 sådde vi kålrot,nepe/majrova,bondbönor,solrosor,pumpor och rotselleri. Nu är nästan allt i jorden för sommarens odling. Det har varit väderomslag och känns som högsommar. 
Hundarna är för varma under dagen, vi får hålla träning och promenader till morgon och kväll.
Pappa kör upp åkern. Vedhögen ska plockas i säckar också.
Mycket stenar som kommer upp. Jorden ser bättre ut i år än i fjol, hoppas grönsakerna kommer att trivas. Och att alla skogens djur håller sig borta.. har inte satt upp fågelskrämman än.
Det är så fint på morgonen.  Sjön ligger spegelblank. 







onsdag 24 april 2024

Hund på rymmen

I går efter jobbet lagade vi (läsa Wiggo) middag. Efter middagen tog vi med hundarna på promenad. Jag hade sett lite tidigare på dagen att det var en hund försvunnen i området. En liten silke terrier,4-5kg. Vi bestämde oss för att gå kvällsrundan i det området hunden var efterlyst. 
Vi följde skidspåret en bit över myren, där fick vi upp en hare och både Bill och Bellman losade för full hals. Inte så lätt att hålla i kopplet när de sätter i gång, men man vänjer sig. 
När de tystnade hörde vi någon som ropade och det visade sig vara ägaren till den borttappade hunden.
Vi pratade lite med henne och sa att vi ville hjälpa till. Kanske Bill och Bellman kunde hjälpa till att spåra?
Klockan var nu runt 19:00.
Vi gick med skor och hon hade snöskor på sig, vi mötte upp hennes man som gick med fjällskidor.
De hade letat i över 6 timmar och var väldigt slitna. De hade en dotter som delat inlägget om hunden på Facebook. Det var där jag upptäckte det. De hade också blivit kontaktade av ett företag som hade en drönare med värmekamera. De beställde dem men det skulle ta tre timmar innan de var på plats för att börja söka.
Hunden hade rymt när den fick se en hare. Hade oranget täcke och en lång spårlina efter sig. Vi vsr nog ganska övertygade att den satt fast i skogen någonstans.
Vi skickade hem ägarna så de kunde äta och dricka lite. Under tiden fortsatte vi söket. Vi gick hem och bytte om till fjällskidor och dragselar på hundarna.
Vi gick tillbaka till området och körde kors och tvär i skogen mellan grenar och buskar. Båda hundarna tyckte det var toppen eftersom det är mycket harspår.
Vi hittade spår av lina i snön, små tassar och på några platser lite blodfläckar.
Plötsligt får både Bill och Bellman full los igen och drar oss över bokstavligen stock och sten. 
Wiggo och Bill kryssar skidspåret och upp mot en skogsglänta där kommer lilla hunden springande mot dem. Väldigt glad och pigg hoppat (Aron) upp i famnen på Wiggo. Bill skäller och slår knut på sig skälv och Wiggo. Jag och Bellman kommer och bistår. Knyter upp trasslet med hundkoppel och ringer till ägarna. Vi skidar tillbaka, Wiggo med båda våra hundar och jag med den lille tassen i famnen. På parkeringen till Helsesportsenteret får vi förenat hund med ägare. Ska säga att de var glada. Den lille terrierna har nu varit ute själv i över 9 timmar. Men han var pigg och var i fin form. 
Lyckligt slut den här gången. Bill och Bellman blev väll inte direkt bästa vännet med Aron, men man kan inte vara kompis med alla sägs det.
Jag tog ett snabbt kort på återföreningen, då var klockan 21:30 och det började bli mörkt.





I dag kom de hem till oss med rosor,vin och ett tackkort🥰

lördag 6 april 2024

Isfiske och silver


Isfiskartävling på Miron. Här var det full rulle hela lördagen med stora och små isfiskare. Tävling i kastspö för barnen med indelning i från 0-5 år 6-12 år osv. Tyckte det var roligt att yngsta åldersgruppen var från 0-5 år. Det var en liten tjej på 5 år som vann sin grupp. 

Våffeljärnet gick varmt. Här kunde man köpa sig lapskaus och lotter till lotteriet. Högsta vinsten i lotteriet var presentkort på Coop för 16.000kr. 
Andra vinster som cd med joik och renkött blev också utlottat.Vi vann desvärre ingenting den här gången. 
Största fisken var en gädda på över 700g och den minsta fisken var en abborre på 80g. 

Våfflorna var nästan lika goda som hos Turid på Valdreflye.

Kiosken. Väldigt rimligt när våfflorna kostar 20kr



Tävlingar och lek för barnen under dagen. 

Isaks brorsbarn körde oss till Juhl silversmed. En stor byggnad med lång historia. De startade 1959 här i Kautokeino. Och de var de första som lagade silversmycken i Finnmark. Otroliga kreationer. Vi fick en liten gidad tur och historien berättad av en tjej som jobbade där. Väl värt ett besök om man är i närheten.

Smycken till koftan eller ponchon.

På 70-talet blev konstnärerna inspirerade av Indien och östen. De runtresande samerna har mycket gemensamt med de nomader som bor i Afganistan bland annat.

Det var mycket mer än smycket att se på. Och utanför Juhls träffade vi en same som hette Jostein. Han var musiker,sjöman och all-konstnär. Han bjöd på kokkaffe och trevligt sällskap. Han kunde berätta att det var väldigt få turistbussar här nu. Efter de la om vägen blev det inte något naturligt stopp för de som körde runt med turister.

Ingen fredagstaco i Finnmark


I mellan varje måltid äter vintorkat renkött. Här dtår Isak och skär upp mer. Så att vi har något att äta på innan middagen.



Kockarna i köket. Kokt renkam med potatis,morötter och löksås

Tadaaa… Bon apetitt

Varm buljong ska njutas under middagen. Det är alltså buljongen som blir kvar i grytan när man kokt renen. Man bara tillför lite extra salt och häller upp i tillbringare. Kan lova att jag  blev mätt.
Efter middagen skulle vi i väg på en hemma fest. Jag hade inte riktig packat för att åka på fest. Men Isak hsr allt. Jag fick låna den här fina poncho som han hade sytt. Och inte bara det! Han satte fast en stor risku som dekoration. Den är handgjort i rent silver och jag vågade inte fråga vad den kostade.
Men i dag var vi på besök i en silversmeden Juhl. Här fanns dey risku i samma storlek som kostade 10-18.000kr

Klar för fest!

Kaptein Bill av Maurvangen

Utställning i Kongsvinger 5 maj. Bill var inte imponerad av de andra hundarna. Han morrade lite om de skickade en kall blick åt hans håll. W...