Därför blev träningen i att vara ensam hemma och i hundgården icke existerande. Resultat: en superfin vovve som kan följa med överallt men skriker och gråter ihjäl sig när han blir lämnad ensam. Han öppnade dörrar, hoppade ut genom fönster och gjorde ALLT. För att inte vara ensam.
Nudå med Bellman 14 månader. Vill vi inte göra samma misstag. Han fick lära sig tidigt att vara i hundgården och GILLA att vara där. Inga problem.
Men nu är problemet istället att ta med honom bort. Han skriker, piper hoppar och gör krumbukter så fort han får följa med. Han har väldigt svårt för att lugna ner sig och tålamodet är lika med noll.
Nu de här dagarna har jag tagit med honom på jobbet för att träna det här. Det är väll en microskopiskt skillnad från första dagen han fick följa med på kontoret. Men hjälp vilket slit...
Fortsättning följer
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Hej skriv gärna några rader till mig.
Det är så trevligt att få en lite hälsning