Fjällen får mig att tänka på Italiensk maräng

Dalarna slingrade sig mellan bergstoppar jag aldrig sett liknande  till förut. Landskapet ändrade sig från marängsliknande toppar till glaciärer och stup. Skuggorna,ljuset och kontrasterna det skapade har jag aldrig förr upplevt.

 Vädergudarna kunde inte ha spelat mer med i vårat lag. Blå, molnfri himmel och inte mycket vind.

Jag såg spår i snön från polarräv och ripor.

Vi körde förbi gamla fångstmanshytter och övergivna små trähus. Det finns ca 2000 renar på Svalbard.

 De sägs ha gått över isen i från Sibirien. De påminner lite mer om får än om renar tycker jag. Tor Håvard kallar de bara för Svalbardgrisar, då de är mycket knubbigare och lägre än de renar vi ser hemma. 

De var inte väldigt bekymrade för snöskotrar men vi försökte att inte köra för nära dem eller jaga dem.

naturens egna konstverk

många fotostopp blev det

Vi körde förbi en död ren. Den måste ha dött nyligen då den såg helt ”fräsch ” ut.

 Många renar dör när de är i 6 år åldern på grund av svält. Det är inte det lättaste att få i sig mat för renarna här på tundran. De får i sig mycket sten som sliter ut tänderna och till slut klarar de inte att äta. 

Vi vet inte vad som hade hänt med den här renen men när vi passerade den igen dagen efter var det inte mycket kvar av den. Lite päls och ett horn var det enda som låg kvar. Måsarna och fjällräven måste ha varit uppe och festat hela natten.

Aron var duktigt på att bryta av körningen med korta pauser där han berättade något om området eller så satt vi bara kvar på scooter  på en eller annan glaciär i stillhet och bara njöt utsikten. 

Lunchen var ”sponsrad” av REAL turmat.

En märklig känsla att sitta på en fjälltopp så nära nordpolen jag någonsin varit och blicka ut över bergsmassiven.

Några gånger när det var utfodrande passager stoppade vi, och Aron gav feedback på hur du bäst manövrerade scootern. Jag hade några svettiga stunder bakom styret, men det gick fint. Några gånger var det svårt att se sig om då jag var fullt koncentrerad med att köra scootern. Jag råkade vid ett tillfälle öka temperaturen på gashandtaget till max och nästan brände av mig tummen. Innan jag fick tryckt på rätt knapp för att sänka värmen igen. Blev nästan av med en finger där.. men bara nästan alltså.

 Vi hade ingen som välte med scootern tack och lov.

Eftersom det var en knallfin dag och bra före hade vi inte bråttom fram til övernattningen på Isfjord Radio.

När vi kom ut mot Barentsberghavet körde vi längs med kusten en stund. Riktigt häftigt med det arktiska landskapet och ishavet.

Vid ankomst till Isfjord Radio blev vi mött med en varm drink ute vid ingången. Här fick vi ett hjärtligt välkomnande och de berättade för oss om de regler som gällde.

Vid ankomst möttes vi med en varm dryck "Radio Isfjord Te" med Cointreau, nam nam...

I Februari hade de besök av en Isbjörn som knackade på.
Nu hänger det presenning istället för en dörr  i ingången till garaget.

1. Det är inte lov att gå ut ur huset utan guide med vapen. (Undantag till och från bastun)
2. Mobiltelefoner används bara på sovrummen, alltså inte i resten av hotellet. ( men det var lov att använda sin telefon som kamera överallt)
3. De producerade allt sitt vatten av smält snö, så uppoffringen var att spara lite på vattnet

Middagen serverades kl 20:00 och det var en 5 rätters med vin/öl paket.  Eftersom vi inte hade mycket packning, du hade de kläderna du hade på dig och inte mycket mer i ryggsäcken, tog vi tillfället i akt och gick ut i bastun.

Jag och resten av tjejerna träffade ett par i från New York i bastun. De hade ett samtal med dem om att mannen inte ville isbada men frun insisterade. Deras guide skulle komma förbi bastun och hämta honom för eskort ned till havet, ca 100 meter i från bastun.

Bastun låg en bra bit ifrån havet. Men vi hade en fantastisk utstick i från bastun.
Guiderna fick följa oss till havet med gevär.

Efter att alla tjejer badat var grabbarn tvungna att göra det samma

Elisa berättade att det var tradition att bada naken i havet första gången du besöker Isfjord Radio.
Vi tyckte plötsligt att det lät som en bra ide. Att springa i raggsockor tillsammans med en beväpnad guide för att bada i isvatten. När mannen från NYC kom tillbaka till bastun tog hans guide med oss ned till havet. 

Saken är den att han inte var förberedd på att vi hade tänkt att ta av oss alla kläder innan vi sprang i vattnet. 

Inte så lätt att vara guide alla gånger...

Det blev ett kvikt dopp i böljan den blå. På rummen hänger det härliga badrockar/ morgenkåper. De kom till stor nytta på vägen upp och ner från bastun.

När vi efteråt pratar med guiden så visar det sig att vi är de första i år som badat nakna. Och han viste inte om att det var tradition!!?

Elisa kom då på att hon hade blandat ihop den här platsen med Björnøya!

Jaja gjort var gjort tänkte vi och det blev faktiskt ett dopp nummer två innan det var dags för middag.

Snacka om snö/Isbadning

Dags att gå in till middag

Expedition Isfjord Radio

Frukost på Basecamp hotellet var väldigt god och fin. Viktigt att äta mycket och smart när man ska på tur. Jag var inte helt säker på hur planen såg ut och lite extra nervös för scooterkörningen.
VisitSvalbard delar in aktiviteterna i svårighetsgrader med en skala 1-5, där 5 är mest utfodrande. Den här turen var satt till grad 4.

Jag har kört scooter ett antall gånger men det är skillnad på att köra scooter och köra scooter.
Etappen från Longyearbyen till Isfjord Radio var beräkna till ca 11 mil  en väg.

Av 11 stycken i gruppen var det jag som var mest oerfaren när det gällde scooterkörningen. 

Aron från Basecamp var vår guide, här visar han på kartan hur vi ska köra

Guiden från Basecamp mötte oss på hotellet kl 10:00. Vi fick presentera oss och visa upp körkort, skriva under en blankett med tanke på försäkringar etc.

Guiden hette Aron och kom i från England. Vi fick genast en god ton med honom. Vi var nog en speciell grupp att guida då flera av oss hade bott och själva guidat på Svalbard men nu driver egna aktivitets företag på Beitostölen. Det kan tänkas vara en utmaning för en guide att guida andra guider. Men det gick strålande. 

Efter frukostmötet körde de oss till ”garaget”. Här fick vi utdelat scooteroverall,scooterstövlar,hjälm och vantar. Jag hade tagit med mina dunbyxor,dunvantar etc men jag var inte modig nog att lita på min egen utrustning så jag lånade allt av Basecamp. I efterhand kan jag säga att jag hade allt för mycket kläder på mig under själva scooterkörningen. 

När vi fått på oss alla kläder var det dags att bli tilldelad en scooter. Fina röda scootrar var min första tanke ( lyser kanske min avsaknad på intresse för motorer igenom) LYNX var scootermärket, vi kör Skidoo på jobbet. Guiden körde Skidoo Expedition. 

Jag berättade så klart för Aron att jag inte var trygg på att köra och fick då köra som scooter nummer ett efter honom. Det fungerade jättebra. Grabbarna i gruppen fick en liten pekfinger då de inte höll sig på linje bakom Aron.  De har ett graderingsystem för alla turer. Grad 5 är den mest avancerade och den här scootertur var graderad till 4! 

Vi körde försiktigt ut ur Longyearbyen mot Isfjord Radio.

Ett litet stopp på vägen mot Isfjord Radio

Vädret kunde inte ha varit bättre. Vi stoppade på glaciärer,dalar och toppar. 

Lunchen blev serverad direkt på scootersätet

oändligt med "Kodak moments"

Svalbard here I come

Äventyret startade söndag eftermiddag 

Vi träffade alla på Gardemoen. Självutnämnd reseledaren Nicklas fick en gul vimpel av Astrid där det stog Nicklas sällskapsresor på. Med tanke på att alla i gruppen utom jag och Jonas jobbar som guider på heltid tyckte vi att det var hysteriskt roligt. Totalt var vi 11 stycken som flög upp med Norwegian från Oslo till Svalbard. På flygplatsen i Oslonekade de oss att handla i Tax Freen på grund av vår slutdestination. Mycket irriterande att jag inte fick med mig lakritspipor och tandkräm som jag hade glömt.

Väl framme i Longyearbyen tog vi Taxi från LYB flygplats. Den tyska taxichauffören hade geväret bredvid sig på golvet i minibussen. Innan vi åkte till hotellet hann vi med en snabb selfie framför den kända skylten med isbjörn och några av världens kända destinationer. Klassiskt.

Att det här är platsen där folk startar sina expeditioner är tydligt. Aldrig sett så mycket specialbagage i form av pulkor,hundar och vapenväskor.

Måndag och vi hade ett fullproppat schema där ibland två väldigt givande och intressanta möten.

Basecamp - Hotell daglig leder hade en presentation om deras företag och hur det hela startade.
Lite om visioner och hur de har byggt upp allt.

Story telling var en av de saker jag vill ta med mig hem, om hur viktigt det är.

Från det ena mötet till det andra. Vi gick ett par hundra meter upp gågatan och in till Turistinformation för att möta VisitSvalbard.

Inspirerande och kunniga människor. De berättade lite om hur de tänkte runt smarts bokningslösningar,hemsidor,branding och sociala medier.

Basecamp Explorer : https://www.basecampexplorer.com/no/svalbard/

Rummen var sjukt fina,små lyxiga,bekväma och finurliga. En raw stil över hela hotellet”Fangstmannshytte” temat gick igenom allt. Skolöst hotell vilket innebar att alla tassade runt i raggsockor. När vi kom ut till Isfjord Radio fick jag många komplimanger på mina färgglada raggsockor. (Tack Eli)

No rest for the wicked, vi åkte direkt ut på middag.

Middag på ”Better moments” blev en liten besvikelse när det kom till själva middagen men annars var det spännande att komma sig ut ifrån centrum. Det är ett litet begränsat område vart du kan röra dig fritt utan vapen.

Två tjejer  hämtade oss på hotellet och körde oss ut till  Better Moments,ett litet stycke utanför Longyearbyen. Inne var det dekorerat med polfarare och äventyrare.
Fina detaljer och smarta lösningar gick igen här precis som på hotellet. (Inte samma företag)

Det blev catering mat då de inte har kök i lokalerna fick vi veta.

Första intrycket var väldigt bra. 

Trevligt bemötande, fri bar och intressanta lokler gjorde att kvällen blev bra. Tyvärr drar maten ner helhets intrycket. Klar grönsakssoppa ( saknade bröd och kryddor) till förrätt. Huvudrätt; panerad schnitzel med potatisgratäng och sallad. Salladen var anrättade i STORA bitar så det var svårt att ta av faten.

Hundgården hos Better Moments

Sällskapslokalen

Efterrätten var en katastrof vill jag säga. De namngav den som ”hot cakes”. Det var kalla amerikanska pannkakor/ stølslapper med övervispad grädde medbkaramellsås.
Det var torrt,intet sägande och smakade inte bra.
Servitrisen missad att räkna pannkakorna innan hon serverade  också, vilket resulterade i att alla inte fick två pannkakor. Det hade varit mycket bättre att bara få en chokladbit till kaffet.

Kvällen avrundades på Sval Bar som låg mitt emot vårt hotell.

Renarna luffar runt överallt

Midnattsolen

Det blev en lång dag och vi kom sent i säng, men jag blev helt förvirrad eftersom midnattssolen lyste så skarpt. På hotellrummet var det special gardiner för att blockera ut solen. Jag har bara börjat att kalla dem för Svalbardgardiner då det var samma gardiner på det andra hotellet.

Sov som en dröm!